Hur länge har inte vi i alternativa medier och politiker från icke-önskvärda partier hävdat att rasism mot vita är lika illa som rasism mot andra?
I många, många år, vill jag hävda. Inga andra har tagit notis, inga andra har brytt sig, inga manifestationer har arrangerats och varje dag fortsätter majoritetsbefolkningen att drabbas av minoriteters rasism och varje dag får vi i majoritetsbefolkningen höra vilket hemskt och rasistiskt folk vi vita är och vilket förtvivlat hemskt och rasistiskt land Sverige är.
Nu är det valtider, nu låter det lite annorlunda och föga förvånande är det populisterna i Folkpartiet som på traditionellt manér låter sig prata om hårdare tag i invandringspolitiken, hårdare krav på de som bosätter sig här och som i detta fallet, den rasism som vita svenskar ständigt får utstå.
Det bägge riksdagskandidaterna Robert Hannah och Simona Mohamsson, skriver i DN om den rasism alla talar tyst om…rasismen mot oss vita svenskar.
När svenska skolor inför nolltolerans mot rasism, ska skolorna även ta upp rasismen mot vita elever. I förorterna är ord som ”svennehora”, ”svennejävel”, ”svennebög” och ”svennerasist” vardagsmat för de vita svenskar som fortfarande går kvar i områdenas skolor. Hannah och Mohamsson tar upp vänsterns senaste debatter om vithetsnormer och rasifiering, samtidigt som de blundar för den rasism som arbetarbarn i förorterna dagligen drabbas av. Artikelförfattarna hävdar att vänsterns fixering vid ras och hudfärg är just det som skapar ett samhälle med ”vi” och ”dom”.
Visst är det bra att vänsterns enögda inställning till rasism åskådliggörs, att man belyser att vita svenskar dagligen utsätts för kränkande ord och rasistiska handlingar, men varför görs det nu och inte för ett år sedan? Varför har man tillåtit att vänstern kidnappat debatten om rasism och gjort detta till ett vithetsproblem? Är det möjligen för att det är valår och Folkpartiet dansar farligt nära riksdagsspärren? Folkpartiet har tappat i trovärdighet genom sina återkommande inlägg i invandringsfrågan så fort det är valår och med personer som Ullenhag, Malmström, Wikström och Ohlsson i leden, så går det inte att ta en folkpartist på allvar i denna fråga.
Det bästa med dessa folkpartisters artikel är att bollen kastats och förhoppningsvis vågar andra utanför de alternativa medierna och de icke-önskvärda partierna, ta upp bollen och kasta den vidare.
Källa: DN