Insändare
Får man rita Gud i utanförskapet.
MALMÖ. Jag satt utomhus förra sommaren och ritade. Tänkte att även jag borde ha rätten att vistas i parken, även om den blivit någon form av ingenmansland, där ingen riktigt vågar möta varandra.
Några småflickor kom, ville kika. Oh va fint. Kan du rita Guds Öga för oss? Så Han ser på oss, ser våra goda gärningar och kommer i håg oss?
- Jo många är troende här i Utanförskapet. Alla sorters religioner.
Så jag ritade guds öga. Fint blev det.
Och gick ut nästa dag. Men då – då var pojkarna ute. Ett gäng glin från 5 – 11, somalier, araber och skrikande: HON HAR RITAT GUD! Det är haram! Haram! Det är förbjudet att rita gud! Och så kastade de stenar efter mig. Och spottade och sprang efter, framför, skrikande HARAM!
- Nej, sluta, detta är i Sverige, sa två damer i slöja.
MEN HON HAR RITAT GUD! HARAM!
Då jag kom hem stod de utanför mina fönster, kastade lera och rutten frukt på dem – nyputsade. HARAM! Och minsann: Nu, ett år efter, har ryktet spridits. En hel skara småglin spottade efter mig, skrek haram, det är förbjudet att rita gud. Vår släkt skall döda dig och hela din släkt. Hela din släkt. Och då jag gick in, kastade de skit på mitt fönster.
Så är det att vara syndig i det moderna Sverige. Mötesplats Malmö, kallas detta sätt att umgås.
Hälsningar SB
Guds Öga gråter. – Han skådar Utanförskapets vackra trädgårdar och likgiltigheten när nån slänger sitt kebabpapper för det kommer Nån och Trollar Bort. Ritat av SB
