Svensktäta områden

När man slår på sin dator och läser på intranätet får man sig till livs att man nu ännu mer än tidigare ska välja sina ord och ord ska vägas på guldvåg. Man kan undra vilken guldvåg som man ska bruka och enligt meddelandet är det Malmö stad som har en egen checklista för en diskrimineringsfri kommunikation, den är tänkt att vara ett stöd i ditt arbete för att få en så bra, tydlig och inkluderande kommunikation som möjligt.

Som jag ser det verkar det lite snålt, varför inte dela med sig av gracerna så att alla invånare i Malmö kan få ta del och jag kommer osökt att tänka på mannen på gångbron i Kroksbäck, han som var nära att få sätta livet till då han blev utsatt för som han säger det själv, ett rasistbrott. Tingsrätten valde att döma ut ett tvåårigt fängelsestraff åt den unga man som varit mest drivande i mordförsöket men det blev ingen straffskärpning för hatbrott fast den nu dömda mannen skrikit negerdjävel medan han tillsammans med både män och kvinnor misshandlade en medmänniska.

…Yusupha Sallah säger att det var minst tio personer som attackerade honom på bron och att ytterligare ett femtiotal bara stod och tittade på. Han är besviken över att inte fler dömdes för misshandeln, men samtidigt tacksam över att några få trädde fram så att åtminstone en av dem blev fälld……Häromdagen läste jag om en svensk som attackerade en nazist och fick sex års fängelse. Men här blev det bara två år. Det är inte rätt, men det spelar ingen roll vad jag tycker, säger Yusupha Sallah.”

Om man funderar på att sätta något på pränt om denna avskyvärda gärning och ska beskriva området där det skedde, Kroksbäck, då ska man enligt direktiv från Malmö stad verkligen tänka på hur man formulerar sig då invandrartätt område enligt färska direktiv upplevs som ”stereotypt”och ska förkastas. Ibland kan man dock få använda dessa två ord om det är alldeles nödvändigt och checklistan ger exempel på hur man kan vända på perspektiven för att undvika att hamna i stereotyper eller värdeladdade uttryck. Vidare får vi tips om att man ska även ”….fundera på hur ofta vi använder termen svensktäta områden.”

Nu blir det en liten lektion i hur tjänstemän och styrande politiker i Malmö stad tänker och vidare vill att vi ställer frågor till oss själva om hur ofta man tänker till exempel på:1) sin egen hudfärg, 2) vilket kön man har, 3) sin sexuella läggning, 4) sin klasstillhörighet och 5) om man har någon funktionsnedsättning. Malmö stad ser att vi oftare tänker på dessa punkter, vi må icke vara normativa och jag känner att min stad för ett tag sedan spårat ur. Det är inte lätt att vara människa som Strindberg sa fast vi får förmoda att han bodde i svensktätt område och ibland då och då tänkte på sitt kön, allt var inte bättre förr.

Vidare rekomenderas vi om mera ord och begreppsvändning och vi får som exempel:  Om man ska skildra en duktig elev är det nog ofta en ambitiös flicka vi ser framför oss. Kanske kan man vända på det och visa en tonårskille med utländsk bakgrund istället? Vart tog den ambitiösa flickan vägen, är hon inte god nog, kan vi skönja kvinnoförnedring och ett negligerande, hur blir det med kvinnlig representation i bolagsstyrelsen?

Hur man än vänder sig så står man med rumpan bak, det är inte lätt att hänga med i svängarna och vi bygger på ett splittrat sammhälle där svenska begrepp eller svenskhet inte längre duger, ingenting duger, vi är kassa och helt värdelösa. I Sverige borde de allra flesta områden helt logiskt eller ologiskt vara svensktäta då många alldeles säkert varit i Stockholm och åkt med tunnelbanan, rörigt.

Läs också om Sverigedemokraterna och mångkulturalismen

Av Eva-Marie Olsson 2 maj 2014.