DANMARK. Den typiske inbrottstjuven är inte längre en sliten knarkare som vill ha pengar till nästa dos. I Danmark tros omkring 35 – 50% av bostadsinbrotten begås av rumänska stöldligor. Denna uppskattning görs av Karl Erik Agerbo, dansk polisinspektör som arbetar inom polisens inbrottsavdelning som Själlandspolisen skapat för att stävja det ökande antalet bostadsinbrott.
Enligt Agerbo är de rumänska stöldligorna välorganiserade. Den kriminella verksamheten innefattar tre olika grupper av brottslingar. I centrum av organisationerna finns rumäner som inte är bofasta i Danmark, men som vistas i landet mer eller mindre permanent. Karl Erik Agerbo berättar att de ofta bor på billiga vandrarhem. Dessa personer planerar inbrottsturnéer genom att t.ex. kartlägga lämpliga bostadsområden, skaffa fram bilar och ta reda på var det finns polisstationer. När brotten ska utföras anlitas ofta personer från hemlandet som kommer till Danmark tillfälligt för att under en kortare period delta vid ett stort antal inbrott.
Den tredje involverade gruppen är rumäner som har permanent uppehållstillstånd i Danmark och är bofasta i landet. Bland dessa finns personer som mot ekonomisk ersättning hjälper stöldligorna att t.ex. ordna tillfälliga bostäder.
Karl Erik Agerbo ger ett tydligt exempel på tjuvligornas mycket välorganiserade och nästan företagsliknande karaktär. Vid ett tillfälle avlyssnades en misstänkt tjuvs telefon. En landsman ringde honom då från Rumänien och frågade: ”Har du en ledig plats i gänget?”
Inom den danska polisen tycks den allmänna uppfattningen vara att kortare straff som avtjänas i danskt fängelse inte har någon avskräckande effekt på de rumänska tjuvarna. Mikael Ask vid den danska rikspolisens nationella utredningscentrum säger: - Om man kommer från den fattigaste delen av Rumänien är en vistelse i dansk fängelse nästan lyx. Man får tre mål mat om dagen och tjänar dessutom pengar.
Dansk polis strävar därför i första hand efter att gripa och lagföra personer som organiserar stöldraider och kan knytas till många brott. Då kan det bli tal om längre fängelsestraff på upp till 6 – 7 år. Vid så pass långa straff kan man kräva att fången ska avtjäna sitt straff i hemlandet. Och en fängelsevistelse i hemlandet har troligen en betydligt mera avskräckande effekt.
Det bör i sammanhanget nämnas att antalet rumänska medborgare med permanent uppehållstillstånd och fast boende i Danmark ökat kraftigt de senaaste åren. Sysselsättningsgraden bland rumäner är förhållandevis hög jämfört med andra invandrargrupper, och relativt få har bidragsförsörjning. Det vore alltså felaktigt att generellt utpeka rumäner som kriminella eller som en ekonomisk belastning för det danska samhället.
-Pettersson tycker det är tur att vi inte har dessa problem i Sverige…undrar förresten varför inte PK skriver om den linjetrafik med bussar som går med stöldgods från vårt land…Läs HÄR.
