OSLO. I vår familj har vi fyra pojkar. Alla är de fallit offret för rån här i Oslo, hotade med våld från pistol och kniv. Förövarna har alla varit invandrar ungdomar. Sent i lördagskväll var det dags igen för en av pojkarna i familjen, och det skedde vid busshållplatsen utanför där vi bor. I vårt eget grannskap, där vi ska vara trygga och leva ett bra liv. Han hotades med kniv och blev en mobil fattigare.
Telefonen kan köpas igen, även om det är väldigt frustrerande att detta händer igen och igen. Mer tragiskt är det faktum att våra pojkar inte känner sig säkra i sin egen miljö och invandrarhatet som följer, något jag faktiskt har full förståelse för.
Dessa fall är inte unika, det blir bara så mycket värre när det är ens egna barn som är inblandade och vi känner oss maktlösa. Hade pojkarna varit yngre hade vi flyttat ut ur staden vi är så förtjusta i. Staden som har försummats av politiker som är både blinda och döva. Vad vet de egentligen om vad som händer utanför de stora mångkulturella evenemang där de kan sola sig i glansen av vad de har skapat.
Fråga etnisk norsk ungdom om de känner sig säkra i sin egen stad, svaret borde få politikerna att vakna.
Läs resten av Ronny Rambergs kloka åsikter och tänk på att det i Norge är betydligt lugnare än i svenska mångkulturella ghetton men politikerna här är minst lika döva och blinda som där, skillnaden är att i Norge har i varje fall journalisterna lite heder kvar och försöker beskriva sanningen.
