Ni vet vid det här laget att de mångkulturella förespråkarna använder Kanada som förebild när de försöker försvara den migrationspolitik som drabbat Sverige.
Adam Cwejman skrev igår en artikel på Kvartal där han hyllar Kanadas migrationspolitik, men sågar den jämförelse de mångkulturella förespråkarna i Sverige går igång på.
Till skillnad mot Sverige dit vem som helst är välkommen, väljer Kanada sina asylsökande. När asylsökande i Sverige möts av ett kravlöst samhälle, ställs samtidigt höga krav på de som väljer att bege sig till Kanada. När politiker i Sverige ryser av blotta ordet volymer, styrs asylinvandringen till Kanada av kvoter.
Cwejman pekar på att Kanada är ett invandrarland, men skiljer sig från den invandringspolitik som svenska regeringar fört och fortfarande för. Jämförelsevis använder han följande siffror från kaosåret för att påvisa skillnaderna Sverige kontra Kanada.
- 162 877 sökte asyl i Sverige 2015 (ej medräknade de tiotusentals som kom utan att söka asyl. T.o.m. september månad 2015 sökte 36 000 asyl i Kanada.
- Kanadas ekonomi är 3 gånger större än Sveriges.
- Sverige har 10 miljoner invånare. Kanada har 37 miljoner.
- Kanada borde därför ha tagit emot 602 600 asylsökande under kaoset 2015 och då bara beräknat antalet asylsökande/invånare.
Kanada har i år satt ett tak på 15 000 asylsökande. Migrationsverkets planeringsantagande är 34 700 asylsökande till Sverige under 2017.
Kanada tog förra året emot 25 000 flyktingar från Syrien, vilket var en engångskvot. Dessa flyktingar valdes ut från läger i Jordanien och Libanon, där man noga kontrollerade deras bakgrund och identitet. Vi vet hur Sverige släppte in tiotusentals syrier, utan vare sig bakgrunds- hälso- eller id-kontroller.
Jag slutar där, men uppmanar er att läsa Adam Cwejmans text. Den innehåller mycket intressanta fakta, inte minst för de som ohämmat sympatiserar med öppna gränser, ett kravlöst mottagande och ett asylsystem som är så full av hål att en tesil ter sig vattentät.